På grekiska betyder episteme ungefär kunskap.
Ur Wikipedia:

Hos Aristoteles och hans samtida står begreppet episteme för den sanna kunskapen om världen. Begreppet techne handar om den konst och kunskap som hör ihop med tillverkning och hantverk. Begreppet fronesis syftar på den praktiska kunskapen, den som rör handlingar i den mänskliga världen.

Wikipedia har en utförlig artikel om episteme

Sann kunskap - oföränderlig, alltid lika oavsett hur och när och utifrån vilket perspektiv - finns nog inte. Utom i en liten del av naturvetenskapen, kanske.

För mig är det intressantare att undersöka vilka berättelser som förses med etiketten "SANN". Det säger nämligen något om världen och dess tillstånd. Några exempel:

Irak angreps för att USA m fl ville skydda sig mot Iraks massförstörelsevapen. Berättelsen om weapons of mass destruction ledde till att man startade ett krig. Än så länge har man inte hittat några, och rapporten om dem har visats vara lögn. Men Irak har angripits, erövrats, ockuperats ...

Historien är full av berättelser om stora händelser:

• Den stora, offentliga berättelsen om Pearl Harbour säger att det var en överraskande terrorattack. Några forskare har visat att amerikanerna visste vad som kommer.
• Nazisternas berättelse om andra världskrigets utbrott handlade om självförsvar: "Ab 5:45 wird zurückgeschossen!". De förlorade kriget, annars hade vi kunnat läsa i historieböckerna att Polen överfölls i självförsvar.
• Förintelsen beskrevs av nazisterna som ett försvar mot en hotfull "ras". Numera är vi moderna: vi känner oss inte hotade av raser. Vi känner oss hotade av "kulturer".

Vi kommer närmare sanningen bakom berättelserna om vi synliggör berättelserna: vem berättar vad, vad beskrivs som "naturligt" och "självklart", vad lyfts fram, vad förtigs. Vilka begrepp används, t ex: varför heter det "friskola"?

De som talar om "friskolor” vill tydligen berätta att alla andra skolor är ofria. Och att det är fint att vara fri. Men tydligen betyder "fri" inte "fri som t ex Summerhill (*)".

Eller betyder fri betyder fri från kursplaner, fri från vissa krav. Kommuner är ofria, men friskole-företag är fria. Företagaren är fri att göra med skolan vad han vill, eleven är "fri" att byta skola.

Är frihet är alltså plötsligen marknads-frihet, där elever blir konsumenter?

Elever är inte fria att ändra skolan - de är fria att gå till en annan skola om inte galoscherna passar.

Ordet "friskola" är alltså en liten del av en nyliberal berättelse, där vi alla är konsumenter - inte demokrater.

Det finns alltid olika berättelser, som ofta konkurrerar med varandra. Alla berättelser får inte någon plats i rampljuset.

De som har makten har även makten över berättelserna, och makten över den där platsen i rampljuset. Men alla som för upprepar berättelserna gör sitt för att stödja den. Varför känns det så besvärligt att säga "privatskola"? De ägs ju av privata intressen? Men - genom att säga "friskola" flyter vi med strömmen, genom att säga "privatskola" går vi mot den. Säger vi "privatskola" utmanar vi den härskande berättelsen, och de härskande berättarna. Det är alltid lite kymigt ...

Det är lättare att sjunga med i den stora kören. Och gå i takt. I marschtakt, kanske ...

Om du har synpunkter får du gärna maila.

(*) Här skriver Wikipedia om Summerhill


W3C