Att undervisa - ett didaktiskt försök
Utgångsläge (här, nu)
Mål (vart?)
Metod (hur komma från här till där?)
avgörande: hur beskriver vi utgångsläge och mål?
veta att? (ha information om), - information, fakta (≠ kunskap)
uppfattningar, föreställningar - exv. om temat, men temat kan också väljas utifrån föreställningarna (t ex rasism, sex- och samlevnad)
världsbild, referensram,
föreställningar om fenomenet (romarriket, elektricitet, samspel i naturen). Dessa föreställningar inkluderar alltid
■ hur beskrivs kunskapen, som objektiva sanningar eller som sociala konstruktioner?
■ perspektiv, värderingar, samhällls- och människosyn
■ Politisering av kunskap?
■ Finns handlings-implikationer osv.
■ Vad är bra kunskap - beror den på personers tyckande och kännande? Statistiskt bevisad? Skillnad teori/praktik?
■ Hur förändras kunskapen - assimilation eller akkomodation, paradigmer, kollektivt tyckande, modernisering/teleologi?
och därmed om
◦ lärande
■ hur blir man bra i ämnet - råplugga, komma ihåg detaljer, förstå sammanhang, yt- och djuplärande, atomistisk eller holistisk,
■ får man analysera perspektiviseringen, ska man ta den som naturlig osv.
• färdigheter
◦ studiefärdighet,
◦ ämnesteknisk färdighet (kartläsning),
◦ tillämpning av kunskap
◦ generalisering (bedömning av generaliseringens räckvidd).
• Självuppfattning (självbild)
◦ identitet,
◦ position (t ex elev, väljare, medborgare, konsument, del av ekologin, individ eller del av kollektiv,
◦ relationer (peergroup, hierarki, makt eller jämlikhet), speciellt relation lärare-elev-ämne-makt-kunskap
• Erfarenheter
◦ vilken roll spelar elevers erfarenheter och elevers vardagsliv?
◦ vilka erfarenheter skall elever göra under processen? mottagare, konstruktör av kunskap, jämbördig, ”erkännande”.
Huvudfråga: vad vill vi huvudsakligen påverka?
Obs: det finns inget ”stoff” som bara ”är”. Det finns inget stoft som är viktig i sig. Det finns inget stoff som innehåller ett ”naturligt” perspektiv. (”Det är ju självklart att ... ”
Undervisnigsstoff bygger alltid på ett urval ur oändligt många möjligheter. ”Stoff” innehåller alltid perspektiv, värderingar, människosyn, samhällssyn osv.
Däremot förekommer en essentialistisk kunskapssyn (litteraturkanon, läroboks-fetishism mm) som uttrycker maktrelationer. Att utge stoff för naturligt, neutralt, självklart osv. är i sig en form av maktutövning: den högsta makten har den som kan framställa sitt eget perspektiv som självklart.