Ett nytt lågvattenmärke i denna sidas historia: ett skämt.

Men med en allvarlig bakgrund - varför skall man alltid gå till källorna? Kan man inte nöja sig med sekundärlitteratur, typ ”Egidius skriver att Marton har sagt att ... ”?


A New Monk Arrives...
A new monk arrives at the monastery. He is assigned to help the other monks in copying the old texts by hand. He notices, however, that they are copying copies, not the original books. So, the new monk goes to the head monk to ask him about this. He points out that if there were an error in the first copy, that error would be continued in all of the other copies.

The head monk says, "We have been copying from the copies for centuries, but you make a good point, my son." So the head monk goes down into the cellar with one of the copies to check it against the original.

Hours later, nobody has seen him. So, one of the monks goes downstairs to look for him. He hears sobbing coming from the back of the cellar, and finds the old monk leaning over one of the original books crying. He asks, "What's wrong?"

"The word is celebrate," says the old monk.

Björklunds mantra:

Att ställa krav är att bry sig.

Därför måste vi ställa krav om vi bryr oss.

Aga är en form av kroppskontakt. Alla människor behöver kroppskontakt. Alltså, om man ser att någon behöver kroppskontakt skall man snabbt smocka till dem.

Man kan säga att ”ställa krav” är en liten del av ”bry sig”. Att bry sig - det är mycket, mycket mer än att ställa krav. Att ställa krav är alltså en liten delmängd av helheten ”bry sig”.

En sats kan vara sann, men blir falsk om man vänder på den. Saab är en bil. En bil är en Saab.

Såvitt jag förstår reagerar ingen på den Björklundska retoriken.

Ur ett diskursperspektiv kan man säga att han smälter samman diskurser:

En patriarkalisk diskurs: ”de starka måste tvinga de svaga, eftersom dom är så slöa att dom inte bryr sig om någonting alls”.
En klassisk folkhemsk diskurs: ”vi bryr oss om varandra”.

Bry sig blir tvång
Ömsesidighet och solidaritet blir överhet och dominans.

Folkhemmet + arbetslinje = folkhemsk arbetsstuga. Pedagogik blir godsägarens disciplin och kontroll - gärna med rottingen inom räckhåll.

Där ser man hur det går utan filosofi-undervisning och kritiskt tänkande: Högern möblerar om i det f.d. folkhemmet, och ingen förmår utmana den.

Skolverkets logga förklarar den nya policyn: många olika pusselbitar, som tillsammans visar att politiken går stadigt mot höger.

Som exempel kan man ta det nya förslaget:

Skolverket föreslår att entreprenörskap ska vara obligatoriskt som programgemensamt ämne på hantverksprogrammet, handel- och administrationsprogrammet, naturbruksprogrammet och ekonomiprogrammet. På övriga program kommer det att vara möjligt att välja entreprenörskap, enligt förslaget.

Och vad behöver de nya entrepenörerna? Jo,

Det finns också förslag till nya yrken, som till exempel personlig tränare, gyminstruktör ....

Och vad behövs för ”dom andra”? Jo,

...och väktare på barn- och fritidsprogrammet.

Skolverket, med fingret på tidens puls.

Jag har just läst ett antal - stort antal - tentor.

Jag kan inte låta bli att undra: hur tänker studenterna egentligen? Vilka föreställningar finns bakom studenternas beskrivningar?

Jag har hittat några.

De flesta studenter har en teori om människors beteende. När de skall ändra beteende (även hos små barn) använder de konsekvent det svenska mantrat: kunskap. information. undervisning. (ja, de är identiska i studenternas texter).

Alltså: vad gör vi åt genusfrågor, rasism, mobbning? Vi informerar. Ger kunskap. Man är ju lärare...

Vad informerar vi om? Värderingar. De goda värderingar. Rätt värdering. Värdegrund.

Tanken är ungefär så här: Efter information/undervisning/värdeförmedling ändrar människor sina personliga värderingar och handlar hädanefter rätt. Goda pedagoger är pedagoger som vet rätt, som känner rätt, som tänker rätt. Som har de rätta värderingarna. De mindre goda pedagogerna är de som inte har fått informationen, än. 

_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/

Hur överbrygger man klyftor mellan människor?

Man förklarar. Man förklarar hudfärg. Man förklarar varför dom inte äter griskött. Man förklarar varför dom fastar.

Tanken är ungefär så här: Det finns en skillnad mellan människor, den är ingen social konstruktion. Skillnaden skall förvetenskapligas. Därmed, menar de flesta, blir det uppenbart för barnen att klyftan är ok. Barnen vet ju nu, de förstår. Och då accepterar de. De accepterar att dom är annorlunda. Men att man inte skall tycka illa om dom för det.

_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/

Det är inte bra att kategorisera, säger de flesta. Det är inte bra att ha fördomar. Det är inte bra att ha t ex köns-stereotyper.

Ett grupp säger: jag ser bara individer. 
En annan säger: jag berättar för barnen hur man skall se på kön, invandrare, etnicitet. Sen vet de, och då har de inga fördomar längre.

Studenterna ser alltså en motsats: fördom - rätt uppfattning.

Fördomar är uppfattningar som inte är ok.

Målet är att veta hur det är, t ex hur kvinnor och män är. Lika. Eller att svenskar och utlänningar är olika, men att man förstår det.

_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/

Det där med individer är knepigt. Jag kan se att studenter ser en motsättning mellan samhälle och individ: Samhället tvingar oss att göra saker, men som individer är vi fria.

Alltså: vad gör man åt genusmönster bland barnen? Jo, man berättar för barnen att de nu får leka med vad de vill. Och då väljer ju barnen fritt, oberoende av samhällets tvång.

Samma mönster finns ju i läroböcker, där samhälle/stat bekrivs som tvångsapparat och liberalismen predikar att arbetslinjen kommer att göra oss fria. (jo, det är en medveten anspelning).

Synd att studenter inte kan se samhällsförändring som mål, utan bara flykten från samhället. Synd att studenterna inte ser sig som del av ett samhälle, utan bara som offer för samhällsförtrycket.

Och så är det väldigt synd att studenterna i all välvilja cementerar föreställningar om vi och oss, invandrare och svenskar. Segregationen skapas genom att den tas för given, och förklaras vetenskapligt.

Ny nättidning:

SOS - Skola och samhälle