Jag har haft oräkneliga samtal med studenter om arv och miljö.

"Man kan ändå inte göra nåt, det är ju arvet".
"Jo, jag förstår ju att miljön spelar en roll, men kanske inte så stor. Ska vi säga 80-20?"

Tanken var alltid att det biologiska arvet är som det är.
Dumma föräldrar, dumma barn.
Supande föräldrar, supande barn.
Aggressiva föräldrar, aggressiva barn.
Och tvärom, förstås.
Direktörsbarn med direktörsgener.

Och så myten om maskrosbarnen: "man kan, om man bara vill". "Man får väl ta sig i kragen ..."

Det är som det är, och det blir som det blir. Gener är gener, och de dumma blir fattiga för att de har dumma gener ...

På senare tid har psykobiologer och intelligensforskare varit angelägna om att understryka ärftlighet. Tvillingar har varit populära undersökningsobjekt.

Nu kommer epigenetiken och visar att det inte är så enkelt.

Här finns inslag från BBC om dess betydelse:

Sammanfattning:



The Ghost in Your Genes 1


The Ghost in Your Genes 2


The Ghost in Your Genes 3


The Ghost in Your Genes 4


The Ghost in Your Genes 5

Välkommen tillbaka till skolan!

Jaha, nu har alltså H:r Björklund kommit på att det finns en "betygsinflation". Nåja,

Jan Björklund säger att det inte är bevisat, men att mycket pekar på att det finns en betygsinflation.

Som vanligt, alltså: skolministern har en känsla. Som alla de andra gånger han skaldade om disciplinbrist, flumskola, hot och våld och övergrepp och allt annat som han - och knappast någon annan utanför hans supportergrupp - såg i den svenska skolan. Matilda Wiklunds avhandling visar tydligt att hans budskap var i säck innan den var i påse.

Björklund tror vidare:

Eftersom eleverna fritt får välja skola finns risken att skolorna gärna ger för höga betyg, tror Jan Björklund.

– Jag är ändå för det fria skolvalet men jag tror att man är naiv om man tror att man kan ha ett fritt skolval utan att man från statens sida kontrollerar och följer upp. Och det är ju det vi nu rättar till. Vi har haft fri konkurrens och fritt skolval under 15 år men vi har inte haft någon ordentlig uppföljning och nu ska vi få det, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Vem var det då som var så naiv att han förespråkade privatägda skolor - på Newspeak kallat för friskolor - som lösning för alla problem?

En förbryllande tanke: är det privatskolorna som skall kontrolleras? Nej, alla skolor skall granskas. Vilket antyder alltså att det inte alls handlar om jakten efter skolor som använder bonus-betyg som konkurrensmedel, utan om en generell kontroll av lärares verksamhet. Exakt så som skolutredningen visar: lärarna behöver hjälp att tolka läroplanen, att undervisa rätt, och att sätta de rätta betygen. Och rättar in sig i ledet.

Och ministern meddelar redan var kryphålen finns: betyg skall inte bara sättas utifrån proven, lärarna skall väga in vad eleverna gör på lektionerna. Det är bara "allt för stora avvikelser" som skall undersökas.

Alltså: sköt det hela snyggt, så händer inget. Utom att alla skall kontrolleras.

Under många år har det varit "common knowledge" att forskningen försummar det kvinnliga perspektivet. Läkemedelsforskning och krocktester med bilar är bara två exempel. Den tanken döljer dock att det inte alls är så att forskning systematiskt struntar i kvinnor. Om forskning har en genus-slagsida så är det förmodligen så att forskning helt enkelt reproducerar gängse föreställningar om könen.

Därför är det överraskande-glädjande att forskning från Lunds universitet visar att tendensen att skada sig själv är (nästan) lika vanlig bland killar som bland tjejer.

En av fyra av de tillfrågade 14- och 15åringar har skadat sig själv, en av åtta t o m 5 gånger eller oftare

Förklaringen de själva uppger är också den oberoende av kön att de saknar bra relationer till föräldrar och kamrater.

Källa: Svd

I UK är politiker och forskare allt mera skeptiska till "quangos" - quasi-autonomous non-governmental organisations, alltså organisationer och företag som betalas med offentliga medel för att utföra speciella uppgifter. Som t ex att undervisa. Grundtonen i senare tids forskning är att det är oklart vad man egentligen får för de statliga eller offentliga pengarna.

Men sådana frågor ställer vi oss inte i Sverige. I Sverige konstaterar vi att vi har privata aktörer i skolvärlden, att de tjänar ordentligt med pengar, och att de mår bra.

Men skolresultaten då? Vaddå, har de något med det hela att göra?

Vid heliga St. Naivitas, trodde verkligen någon att idén med skolans privatisering var att *förbättra utbildningen*? Se vad Åsa Torstensson säger om järnvägarna: det kan bli lite dyrare biljetter, det kan bli så att de lägger ner olönsamma landsändar, men kunden får ju fler aktörer att välja mellan!!!!


Centre for Policy Studies har undersökt varför quangos har varit så populära bland politiker, trots att (delvis samma) politiker kritiserar dem. Ett argument är att man kan låta en Quango undersöka, utföra eller argumentera för saker som man inte själv vill stå för. Som t ex när migrationsministern ger uppdraget att visa den militanta islamismen. Sedan kan hon instämma i, vara bekymrad, och tyvärr vara tvungen att ingripa för att skydda någon.

Inte heller det kan diskuteras och undersökas i dagens Sverige.

Källor:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/education/8198105.stm

http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/8135734.stm