Genomskinliga plastflaskor innehåller Bisfenol A. Det är känt att ämnet läcker ut, dvs. att vi får ämnet i oss.

Tidigare har man utgått från att bara höga doser av Bisfenol A i blodet utlöser sjukdomar. Men nu kommer en amerikansk-brittisk studie på nästan 1500 människor som visar en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes även hos människor med låga doser i blodet.

Men kemikalieinspektionen menar att det inte är så allvarligt (Vetenskapsradion, 16/9):

Enligt Katarina Lundberg, som är riskbedömare och toxikolog på Kemikalieinspektionen, krävs det ändå mer forskning innan några nya gränser sätts:
– Vi måste se upprepade studier, som bekräftar de här resultaten innan vi kan vara säkra på att det är bisfenol som ligger bakom de här riskerna, säger hon till Vetenskapsradion

Kemikalieinspektionen har uppenbarligen missat att ämnet diskuteras även utomlands. FDA - USAs Food and Drugs Administration - konstaterar enligt Reuters att det finns betydligt fler risker:

Government toxicologists at the U.S. National Institutes of Health on September 3 reiterated their view that BPA presents "some concern" for harmful effects on development of the prostate and brain and for behavioral changes in fetuses, infants and children.

Samma Reuters-artikel konstaterar också att livsmedelsverkets tal om nappflaskor är något vilseledande:

PA is used to make polycarbonate plastic, a clear shatter-resistant material in products ranging from baby and water bottles to sports safety equipment and medical devices.
It also is used to make durable epoxy resins used as the coating in most food and beverage cans and in dental fillings.

Ämnet förekommer alltså ganska vanligt i väldigt många plastförpackningar och t o m i tandfyllningar. Livsmedelsverket verkar angelägen om att tona ner risker, men mindre angelägen om att minska risker.

Den nya försiktighetsprincipen: undvik allt som kan innebära risker för kemiföretagen?

(Den som inte vill vänta och se kan vända på sina förpackningar: om det står siffran 7 i en triangel kan man utgå från att Bisfenol A finns i materialet. Och därmed i innehållet. Och i kroppen.)

Pga Herr Björklunds ”gjorda erfarenheter och intryck” efter samtal med ”vilken gymnasielärare som helst” skall nu skolk införas i betygen. När eleverna sedan visar upp betygen hemma kommer skolket att minska.

Björklund konstruerar sig en egen verklighet. Igen.

Skolorna är redan idag skyldiga att informera föräldrar om frånvaro. Informations-argumentet håller alltså inte. Vad ligger annars bakom utspelet?

Skolverket har ingen statistik över frånvaron - men Björklund behöver inte ställa några frågor. Han levererar svaren istället.

Men Skolverket har undersökt frånvarons orsaker: stökiga hemförhållanden gör att elever inte orkar lära sig. Skolans bristande stöd vid mobbning eller studiesvårigheter gör att elever inte utsätter sig för jobbiga omständigheter.

Elever skall alltså tvingas att utsätta sig för något de inte orkar med. Annars skulle ju det offentliga Sverige utsättas för något det inte vill befatta sig med: att ge alla elever goda studiemöjligheter, till och med de mobbade och de som har det jobbigt hemma.

Men det nyliberala samhället under Björklund är inte intresserad av att kompensera för de ojämlikheter som finns.

Ojämlikheter privatiseras: frågan är inte varför människor mår dåligt.
Frågan är inte hur man kan få dem att må bättre.
Frågan är hur man kan tvinga dem att stå ut med det.

Sjuka hästar skall piskas igång - inte vårdas. I Björklunds värld.

Taggar: skola-betyg-liberalism-individualism-jämlikhet

Dan Josefsson skriver i Aftonbladet om Bonniers nya försök att kontrollera bloggsfären. Newsmill skall erbjuda bloggare utrymme, koppla dem till traditionella medier genom

upparbetade kontakter med TV4 Nyhetsmorgon, God morgon Sverige, P1 Morgon och Studio Ett och hjälper gärna dem att nå dig.

Vissa bloggare skall t o m få betalt genom att Newsmill låter

företag sponsra en debatt

Så intressant! Om transportföretagen vill ”sponsra” en debatt om lastbilarnas nödvändighet kan de betala en rimlig avgift till Bonnier, och Newsmill lockar sedan bloggare att ”debattera”. Vissa kommer att ”belönas” med kontanter eller media-kontakter.

Newsmill hävdar att de är del av bloggsfärens demokrati-rörelse ...

I själva verket vill de väl tjäna pengar genom att tämja den?

Utbrytare skall integreras i systemet, genom små eftergifter och anpassningar: modernisering av existerande strukturer, utan att de egentligen ändras.

Sociologerna kallar sånt för ”sekundär institutionalisering”: rörelser som hotar ett system skall göras till institutioner, som stabiliserar systemet istället för att hota det.

Från flower power till Interflora, alltså.
Eller från allmänt bloggande till företagssponsrade debatter.
Tänka fritt är stort, men tänka rätt ger betalt.

FRA skall inte skapa sociogram, säger försvarsministern. FRA skall kartlägga trafikflöden.

Sociogram är grafiska översikter över kommunikation mellan människor. A skickade 10 mail och 15 sms till B den här månaden. Och B ringde till A 17 gånger, varav 6 gånger från en mobiltelefon.

Trafikflöden är ... tja, något helt annat. Ett trafikflöde beskriver 10 mail, 15 sms och 17 samtal, och registrerar förstås att de gick mellan A och B.

Vem som helst förstår att det är en stor skillnad.

A skickade 10 mail.

10 mail skickades av A.

Språk är viktigt. Språk bygger verklighet. Rätt språk bygger rätt verklighet.

De flesta landsting har väntelistor för olika operationer. Dessa har dramatiserats till ”köer”.

Man ser framför sig hur människor med ögonproblem och värk i höfterna står i en lång kö utanför sjukhuset, månad efter månad.

För några år sedan beslutades det att dessa köer skulle kortas. De är kortare nu.

Nu har regeringen beslutat att landstingen skall få mer pengar för att göra köerna ännu kortare.

Egendomligt nog går dessa pengar till de landsting som har de kortaste köer. Ju kortare köer, desto mer pengar.

Idiotiskt? Nej, det gäller bara att se den speciella logiken bakom beslutet. Hur måste man ha tänkt, för att kunna fatta ett sådant beslut? (James Gee)

(Endast?) om man utgår från belönings- och bestraffnings-tänkande blir beslutet logiskt:

- alla människor är lata
- landsting utgörs av de människor som jobbar där
- landsting är lata
- landsting (och de som jobbar där) vill inte korta köerna
- om man lovar belöning jobbar lata människor ändå

Alltså: det är logiskt att belöna dem som har korta köer.

Även om det är de fattigaste landstingen som har de längsta köerna. Men det är en annan logik.

Västerbottens landsting tvingar lesbiska par att betala en undersökning om parets ”infertilitet” beror på sjukdom eller på brister i något organ.

HomO anser att det är diskriminering och stämmer landstinget.

Men kan det inte bero på att landstinget har missat det där med blommor och bin?

Någon borde kanske förklara för landstinget att par utan man i regel inte blir med barn.

Källa: SVT

Då har vi fått ytterligare en medicinsk förklaring för psykiska problem: pappans ålder.

SVT rapporterar:

Ju äldre pappan är när barnet föds, desto högre är risken för att barnet senare i livet drabbas av manodepressivitet. Det visar en ny svensk studie som publiceras i septembernumret av Archives for General Psychiatry.
Enligt studien är manodepressiv sjukdom 37 procent vanligare bland män och kvinnor vars fäder var 55 år eller äldre när barnet föddes jämfört med barn vars fäder var i 20-årsåldern.
Forskaren Christina Hultman säger till Upsala Nya Tidning att studien visat att risken är något förhöjd redan om pappan är i 30-årsåldern.

Nu vet vi ... vad? Att det finns ett statistiskt samband.

Vi kan dra slutsatser: de borde yngla av sig på högstadiet. Senast.

Det finns en liten detalj forskarna har missat: varför-frågan. Kan det vara så att äldre pappor hanterar sin pappa-roll annorlunda? Att relationerna ser annorlunda ut? Dessa frågor ställs inte - och därmed får den rena statistiken tjänstgöra som förklaring: det blir så därför att de är äldre. Punkt.

I bakgrunden lurar föreställningen om ”hur det alltid har varit” - förr fick de barn tidigt, och så var de friska också.

Så här underbyggs naturvetenskapen anspråk på att kunna förklara världen: världen består av statistiskt bevisbara hårdfakta. Det finns inga orsaker, det finns bara samband.

Enligt Ekot är riksdagen väldigt förtjust i att åka till Australien och Nya Zealand; just nu är delar av socialförsäkringsutskottet på väg. En (1) riksdagsledamot väljer att läsa riksdagens egen utredning om just Australiens socialförsäkringar istället för att åka dit och titta efter.

Varje resenär förorsakar 5 ton koldioxid-utsläpp, bland annat. Enkel biljett skulle bara förorsaka 2,5 ton.

Men tänk om de läser rapporten istället för att möta våren i Australien ...